I Heimbygdas årsskrift Jämten 1923, sid. 128 skriver Landsantikvarie Erik Festin att "Jämtland var, i korthet sagt, självständigt, 'en republik'.
I historieboken Jemtland og Norge av professor Edvard Bull 1927, nytryck Östersund 1970, sid 235 skriver han om självständigheten:
"Noe av det intressanteste ved studiet av Jemtlands historie er at det kan hjelpe oss til å få et blikk inn i ett selvstendig, primitivt bondesamfunds indre organisasjon, slik som den må ha eksistert overalt i Norden før rikssamlingens historie." (selvstendig" = självständig)
även sid 37 not 3. (eg. hela kapitlet 32-56)
I Heimbygdas tidskrift Fornvårdaren 1927, II:1, sid. 35 skriver Gustaf Näsström om Edvard Bulls nya bok att det blev en "storm i ett vattenglas kring Bulls förmenta tro, att han först av alla skulle ha kommit på den idén, att Jämtland en gång varit en bonderepublik. Intresserade jämtar anmälde genast sin protest och hävdade, att de ... länge förfäktat denna teori."
Notera att jamtarna 1927 "länge" haft uppfattningen att Jamtland varit en republik! Sådana belackarare som Stefan Nolervik på ÖP (2001) saknar kunskap och kan därför kasta ur sig retoriska frågor, som att republiken aldrig funnits, med anspelning på att det är ett sentida påfund av Storsjöyran eller föreningen Jamtamot i Uppsala.
Det är bara Jantelagen och dess anhängare som vill avskaffa Republiken!
Jamtland, "denne gamle altingsstat er et sidestykke til Gotland og Island og fortjener et intenst studium", skriver den norske historikern Absalon Taranger i sin uppsats "De Norske Folkelovbøker før 1263".
(Tidskrift for Retsvidenskap, 1926).
Taranger påstår att det finns exempel på överensstämmelser mellan den
gamla jamtska lagen och de norska lagarna. Det är därför nödvändigt att
läsa de norska för att få en föreställning om hur vår jamtska lag kan ha
tett sig och vilken allmän karaktär den haft.
/De norska lagarna har tydligen inte Olof Holm studerat!/
Författaren Carl Göran Ekerwald skriver om den jamtska lagen:
"De gamla norska lagarna har inte i tillräckligt hög grad utnyttjats som källa till kunskap och förståelse av gamla jämtska förhållanden."
...
"I en dom från 12 november 1348 där det heter att utslaget grundats "på
det som sägs i jämtska lagen "efter thui sem vattar i Jamptskum
laughum". Och som förklaring till ett utdömt bötesbelopp heter det att
brottet i fråga blivit begånget innan man hade tagit regeln om "fyrtliomarkssaker ut ur jämtska lagboken - or Jamskre loghbok" Här talas alltså uttryckligen om en i bok nedtecknad lag.
....
Det är ett anmärkningsvärt faktum att landskapet samtidigt som det hörde
till Norge bibehöll sin egen lag. Jämtar deltog - i motsats till
härjedalingarna - heller aldrig i norska kungakröningar. Inte heller
sände de representanter till Frostatinget. Jämtland hade en
särställning. Det framgår också av att landskapet i kungliga brev
benämns "det östra riket - öystrae rikinu".
Söktips: Granska Jämten för åren 1984 och framåt. Däri finns i slutet av boken en förteckning över nyutkommen litteratur om Jämtland, samt en förteckning över uppsatser!