Jamtamot avskaffades på 1500-talet av danske kungen och är senast omnämnt 1548. Men Jamtamot levde tydligen kvar i lönndom för den 19 mars år 1616 hade jamtarna i skydd av Jamtamotsmarknaden ett hemligt mot, där man utfärdade en skrivelse och utsåg deputerade att ta sig till Herredagen i Oslo och protestera mot danske kungens beslag av jamtarnas gårdar efter freden i Knäred 1613.
Jamtarna, Peder Olofsson i Backen, Rödön, Per Olsson i Näcksta, Hackås, Anders Jonsson i Prisgård, Lit Nils Jörgensson i Hara, Sunne, Olof Rikardsson i Berge, Frösön och Olof Enarsson i Hovermo, Myssjö, kom också till Oslo, men där slutade framgången och danskarna kastade jamtarna i en fängelsehåla på Fredriksborg, där de fick sitta ett helt år i järn innan de frisläpptes och kunde komma hem. [3]
När svenskarna efter 1645 övertog Jamtland hade de inget intresse av att låta oss återupprätta Jamtamot, eftersom det manifesterade vår självständighet. Men vissa delar av Jamtamot överfördes till svenskarnas landsjämnadsting, senare Jämtlands läns Landsting. Traditionen från vårt urgamla ting att ha det stora mötet i tiden kring den 12 mars överfördes tyvärr inte. Men det är det inte för sent för Landstinget i Jämtland att ändra på det!
Men Jamtamotsmarknaden levde vidare fram till modern tid. Den flyttades från Glasätt på Frösön in till Östersund år 1798. Den bytte vid samma tid namn till Gregorimarknaden, eftersom den 12 mars är s:t Gregorius dag. [4]
Gregorimarknaden upphörde när stadsborgarna blivit tillräckligt starka i början av 1900-talet. De lyckades år 1914 avskaffa marknaden eftersom de ansåg att den konkurrerade med deras handel.
Men år 1986 återupptogs marknadstraditionen på nytt. Marknaden hålls av tradition i mitten av mars och påminner oss därmed om vårt tusenåriga allting Jamtamot!
Länk till en fördjupad artikel om alltinget Jamtamot.
[1] Gulatingsloven antyder att torsdagen var första mötesdag för ting
[2] Jämtland/Härjedalens Diplomatarium, brev nr 83, daterat den 30 december 1350. Brevet bevarat i original på pergament i Riksarkivet i Stockholm.
[3] Bromé, Jämtland/Härjedalens Historia, del II sid 286f
[4] Gregoriusmässan den 12 mars är till minne av påven Gregorius den store (540 - 640), som sände missionärer till England. Han hade nämligen speciell omtanke för hedningarna från Norden, som på hans tid var slavar i Rom.
Källa: Innherreds Folkeblad 6/3 1999
Not.
ur Nationalencyklopedin:
"JAMTAMOT
Det självständiga Jämtlands allting för rättskipning och förvaltning
dokumenterad under tidig medeltid men otvivelaktigt betydligt äldre.
Det ägde bestånd efter Jämtlands införlivande med Norge fram till
1470-talet, då dess funktioner övertogs av ett lagting."
Den senare meningen är uppenbarligen oriktig. Jamtamot och Lagtinget på Sproteidet existerade, enligt Jämtland Härjedalens Diplomatarium, under en lång tid parallellt. Se artikeln om Sproteidet.
Var på Frösön jamtarna samlades till mot är inte känt i dag, men vi vet från källorna från medeltiden att platsen låg "firir Berghe", alltså framför berget. Nu finns det flera berg på Frösön. Gustav Hallström kopplade på 1930-talet samman fornborgen och Öneberget på östra Frösön med platsen för alltinget Jamtamot, i tron att fornborgen skulle ha varit från vikingatiden.
Denna tanke övertog professor Nils Ahnlund när han skrev Jamtlands historia del I. Vad arkeologer vet, och vad som nu senare visats sig är att fornborgen på Frösön är från folkvandringstiden, d v s från omkring 400-talet. Här skiljer alltså ett halvt årtusende mellan fornborg och allting. Kopplingen är med andra ord en felaktig konstruktion av Hallström.
Platsen för Jamtamot måste sökas på andra grunder. Var låg tyngdpunkten på Frösön under medeltiden? Ser vi till de helt objektiva fakta som finns, finner vi att:
1) Största gravfältet på Frösön fanns på Västbyn, längst väst på Frösön.
2) En fristående kyrka utan socken, Västerhus kapell, byggdes på västra Frösön redan på 1000-talet.
3) Den äldsta kända Kungsgården, från 1500-talet, låg på västra Frösön.
4) Lagtinget som tillkom efter att Jamtland kommit under Norge, placerades på västra Frösön. Sannolikt instiftat vid Magnus Lagaböters allmänna (norska) Landslov från 1274. Platsen var Sproteidet, nuvarande Dragedet mellan Frösön och Bynäset.
5) Äldsta kända avrättningsplatsen finns inritad på sydspetsen av Bynäset på västra Frösön. (se 1600-tals kartan längst ned på sidan!)
6) på Bynäset finns sedan gammalt en öppen plats på sydsidan av Bynäsberget i anslutning till kartans markerade avrättningsplats på västra Frösön. Foto över Bynäset.
7) Drottning Doroteas fogde i Jamtland under senare delen av 1400-talet bodde på västra Frösön,Västerhus.
Professor Edvard Bull, som 1927 skrev boken Jemtland og Norge, anger platsen för Jamtamotet till Bynäset, dvs. västra Frösön.
Länk till en fördjupad artikel om alltinget Jamtamot.
Länk till breven om Jamtamot, Sätesstugan och Lagtinget på Sproteidet
Oppdatere 12.03.2010
