Anledningen till att samtliga bomärken finns samlade är att man åren 1773 och 1822 gjorde skiftesförrättningar i socknen. En klipp ur originalhandlingen från 1773 visas som bild nedan. (ännu inte inscannat) Handlingen är daterad "Yttre Nygården den 11 sept. 1773, Joh. Törnsten", vilket betyder att den berömde lantmätaren, som ritade grundplanen till Östersunds stad, suttit i den gamla byggnad som i dag är vår hembygdsgård 'Holgers' och skrivit just denna handling.

Bomärkena, på jamska 'bumærsa', har en lång historia bakåt. Hur lång vet vi inte, men kanske tusen år, för mycket tyder på att de går tillbaka på runorna. De äldsta beläggen i Norden går tillbaka till medeltiden, men vi vet att germanerna brukade dem redan på 500-talet. [1]

Bomärken användes för att markera äganderätten, inte bara till träföremål utan också på byggnader. Bomärket var personligt och kunde ärvas. Det blev därmed knutet både till gården och släkten. Bomärket började redan på medeltiden att också användas som underteckning på skrivna dokument i stället för namnteckning. Det pågick ända fram till 1800-talet och det brukar tolkas som att undertecknaren inte var skrivkunnig. Men bomärket användes även av dem som kunde skriva och fick då betydelsen motsvarande ett sigill, en sorts kontrasignering. Det framgår av ovan nämnda handlingar.
Det var nämligen inte alls så ovanligt med läs och skrivkunniga personer i Jämtland före den allmänna folkskolans tillkomst 1842. En förklaring är givetvis att vi hade Trivialskolan på Frösön. Den tillkom i slutet av 1600-talet. Där kunde de jämtländska barnen i mån av tid och råd lära sig skrivkonsten.

© Bo Oscarsson

Tillbaka till Aspås