Dialektan i Jamtland

© Bo Oscarsson

Historia

E vanla e oppfattning e att dialektan ha komme te gjönom att folk ha bott isolere. De stämm int! Ta eksemple Island som e dåbbertt så stortt som Jamtland. Der kan man bære bo längs kustom å ini fjordom. Heile innlanne e bære fjälla, jöklan å lavaöknan, som e föjan omöjla te ta seg öve. Ta di bor dom isolere frå varanner, men ändå finns e inger dialekta på Island!

Jamtan ha hadd e mykje lättar. Hen var'e inga dagsreis te færa milla byom. Vo e så enkelht som att de voo isoleringa som ha skapa dialektan, skull all som boodd ront Storsjön tæla sommo mål. Men de gjær dom int! De går n gräns mitt i sjöa, frå Ovikjen i norl å ne te Myssjönäse. På åster sin, Såånn å Hakås, tæla man sentraljamska å på ovikssin tæla man sydvästjamska. Sommo gräns er e i skoga milla Marby å Ovikjen. Åtat di er e tri deila ti grammatika som e olik om man går hell ror öve de dann gränsan.

1) De e för de först n henn dåbbelbetoninga mæ ha ti sentraljamsken. Der säj man 'boodd' men ti sydvästjamsken 'bodde'. Je heit Bo, men på sydvästjamska vål e: je heite Bo.

2) Anner skjelnen e diftongen på -å- som uttælas [-ao-] men som man kan skriv -åu, 'blåumåulebåutn'. N henn diftongen finns int ti sentraljamsken.

3) Tredje skjelnen e outpeike fleirtal, der sentraljamska ha ein bil - tvo bila, mæns sydvästjamska ha ein bil - tvo biler, tvo saua - tvo sauer.

Hårre ha då de henn olikheitan komme te om de int beror på isoleringa?
Va je kan förstå så kom dom ta att folkje som flött in te Jamtland på vikingatin komme frå olik stela. Finns e då nagu som kan sværa på hårst folkje komme ifrå? Ja, de finns e, men då gjett mæ gå tebaker te Island å kiik ti bökran som islänningan skreiv för åtthunnre år sæn, å som hannel om historia frå vikingatin. Der kan man fiinn att Jamtland e omnämne på måång stela, å der står e hårre Jamtland komme te.
Jamtland vårte kolonisere på sju- å åtthunnretalom. Les man noga å lägg ihop oppgiftan frå fleir böker, så finn man att förfedran vår komme frå olik stela i Nare. De intressante e att i Nare så finns e likens dialekta som i Jamtland. I Nordtrøndelag finns e n dialekt som minn på om offerdalsmåle, på Vestlandet i Firda å Møre finns e dialektan som påminn om sentraljamska å i Sogn, kring Sognefjordn, finns n dialekt som påminn om bersmåule (sydvästjamska), alltså der man ha n diftong -åu- för å, så man säj: påu, gåu osv. Der tror je att mæ ha förklaringa te hårre mæ ha fått te så olik dialekta i Jamtland. Fast de e så olikt, så säj man om att han hell hu 'att dom tæla jamska' håkken dialekt dom än ha.

Egenheita

Sir man på heile Sverige så finns e dialektan överallht. Ändå utmärk seg Jamtland mæ siin dialekta på e sätt som skjel oss frå all anner dialekta i i Nordsverige. I Norrbottn å Västerbottn tæla man om 'bondska', pitebondska etc. Länger sö tæla man om ångermanländska å medelpadska, men int jämtländska, för hen ha mæ e egennamn på språke vårtt, å som gäll öve heile Jamtland, trots att dialektan vår e så olik. Mæ kall språke vårtt för 'jamska', å mæ säj att han hell hu tæla jamska, oavsitt håkken dialekt de e ta jamsken!

Framtia

Ettesom allht fåar barn får ler seg jamska, så kom jamska te læva som språk te 2040. Siste jamtn som kan jamska kom te döy 2090 - om ittnå ännres! Så dyster sir framtia ut just nunen. Men sir mæ tebaker så ha all spådomman komme på skam för.
I shlute på 1880-talan spådd n Äcke att jamska skull væ boortt förstn i ta 1900-talan, ettesom man då tyykt att tekniken hadd gått så fort fram. De man täänkt på då va järnvejn som transportere folk hit å dit öve heile lanne på bære nagur daga, å så hadd dagstiningan vårte allmän, å all skull gå på skooln å ler seg svenska.
Så komme radion, å då kunn allihop i heile Sverike höör rein e sveensk - å då skull sekert jamska försvinn, trodd man. Men jamska levd kvær. De som knääkt återväkstn ta jamsken va de sommo som tog live ta brunkulln. Statsmaktan shlog una fåttran för småjorlbrukaran. Folk gatt flöte. Inger djur beite länger på ängom. Då kvamne brunkulla. De va på 1960-talan. Barna som fram te då vaks opp uti byom e dom sistan som lärdd seg riktu e jaamsk. Ta di kom jamska te væ boort ikring år 2040.

De finns ei möjlaheit att jamska kan læva kvær, å de e att mæ får te e svensk / jamsk e orlbok å bökran för nybörjarjamska, så all som vill ler seg jamska kan gjæra dæ. Förutsättninga e att mæ vål var att kulturarve vårtt, e værtt å ha kvær.

Bo Oscarsson
2004.10.19

De grammatiska skillnaderna som man finner mellan huvudområdena centraljamskan, offerdalsmålet och bergsmålet.

Tebaker te Jamsksia