Jænsmäss

av Bo Oscarsson

Jænsmäss är en allmänt känd kalenderdag i Jamtland för midsommar. Trots det finns dagen inte med i någon uppslagsbok, ej heller i någon lokal kalender.
I litteratur som behandlar lokala traditioner nämns inte heller Jænsmäss. Inte heller finns denna helgdag med i någon av de senare sammanställningarna över jamtsk kultur och historia som utkommit på senare tid. Däremot finns jænsmäss givetvis omnämnd i 'Orlboka, ordbok över jamskan'. Sammantaget kan konstateras att var och varannan jamt känner till Jænsmäss och vid vilket datum kalenderdagen ligger, men det återspeglas inte i den litteratur som finns om helgdagar

Det är väl heller ingen som hittills fäst någon större vikt vid Jænsmäss, eftersom den är parallell med midsommar. Dock är det inte varje år som Jænsmäss och Midsommar sammanfaller, efter att Sveriges Riksdag i mitten av 1900-talet beslöt att den svenska Midsommaraftonen alltid skulle vara på en fredag. Jænsmässaftan infaller alltid den 23 juni, oavsett veckodag.
Den midsommarafton som vi nu firar i Jamtland är en svensk företeelse, som i kulturbygderna knappast är äldre än 50 år. Jag minns från Aspås att första midsommarstången restes i början av 1960-talet. Givetvis hade midsommarstång rests tidigare i svenskdominerade områden som på Jamtli i Östersund. De som är födda på 1960-talet eller senare, tror säkert att nuvarande midsommarfirande är urgammalt här i Jamtland.

Hur firande man då Jænsmäss i Jamtland?
Det allra viktigaste var att man 'jænse', dvs smyckade med löv och blommor. Framför farstubrun skulle det vara en egenhändigt gjord'lauvmatt' lövmatta, och bredvid ingången skulle ett par björkar placeras. På kvällen gick man på många orter till en hälsokälla och drack vatten och tände en brasa. Därefter blev det möjligen 'leikstugu' en enkel danstillställning på någon loge. Att skutta omkring som små grodor var otänkbart, liksom att äta sill och dricka snaps. Sillen var ju vardagsmat och vore det sista man skulle tänka på en Jænsmässafta. En sup ur en flaska brännvin vore väl däremot inte fel.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Jænsmäss var en enkel högtid, medan den svenska midsommaren har utvecklats till en barnens och barnslighetens högtid, utan kyrkligt innehåll. Gammalt var man pliktad att också gå till kyrkan.
Det är ju också från kristendomen som Jænsmäss fått sitt namn; Johannesmäss.

Begreppet midsommar har en obegriplig innebörd. Midsommar infaller inte mitt i sommaren och inte heller vid sommarsolståndet. I vårt gamla hemland Noreg infaller mittsommaren helt riktigt den 14 juli. Juni är försommar, juli högsommar och augusti sensommar. Midsommar måste alltså vara i mitten av juli.

Apropå Noreg så har man där eldar vid Jænsmäss, något som säkert förekom allmänt i Jamtland i äldre tid. I Noreg heter Jænsmäss 'Jonsok' och på bokmål S:t Hans.

Givetvis förekom många fler traditioner vid Jænsmäss i Jamtland, men som ovan sagts så är det ingen som gjort någon sammanställning ännu, fast det säkert finns många intressanta nedteckningar i länsmuseets arkiv och andra motsvarande ställen.

Läs även om den jamtska kalenderdagen Sjursmäss.

© Bo Oscarsson
2005.04.20

Till Historiesidan

Jænsmässaftan, flaggdag i Jamtland