Skapandet av den norska flaggan
och 17:e maj

av Bo Oscarsson

Norges nationaldag den 17 maj firas med anledning av att det var den dagen år 1814 som Norge genom sin nya grundlov återfick självständigheten efter närmare 300 år av danskt styre. Danske kungen hade 1536 förklarat att Norge upphörde som självständigt rike.
Emellertid blev friheten 1814 kort. Samma år tvingade Sverige norrmännen att avsätta deras nyvalde kung, Kristian Fredrik, och i stället erkänna den svenske kungen och därefter bli en lydstat under Sverige. Föreningen kallades union trots att den var påtvingad.

Eftersom norrmännen inte frivilligt gått in i unionen, började de att högtidlighålla självständighetsdagen den 17 maj. Firandet tog ytterligare fart när den norska flaggan kom till 1821. Flaggan hade skapats av Fredrik Meltzer, en köpman från Bergen. Firandet var stötande för storsvenskarna och åtgärder ansågs nödvändiga att vidtaga.

Karl den XIV Johan lät därför förbjuda användandet av den norska flaggan. Svenskarna gjorde en ny flagga åt norrmännen, kallad unionsflaggan, men av dem föraktfullt kallad "sill-salaten". Den kallades så eftersom den i övre hörnet hade en svensk flagga inlagd. Förbudet mot att hissa den norska flaggan kvarstod formellt ända till 1898. Norrmännens frihetskamp fick då nytt bränsle och den kulminerade år 1905 med att de ensidigt sade upp den påtvingade unionen den 7 juni. Svenskarna hotade då med krig och drog ihop trupper mot norska gränsen.Men lyckligtvis segrade förnuftet, svenskarna gav upp och norrmännen kunde 1906 fira sin första nationaldag som oberoende stat och stolta hissa sin flagga.

Historien var dock obarmhärtig mot norrmännen. Bara 34 år senare förbjöds åter flaggan och 17-majfirandet genom Nazitysklands införlivande av Norge i det 'tusen-åriga riket'. En ny norsk flagga togs fram av qvislingarna, de norska nazisterna. Det var en korsflagga med röd botten och gult kors. Den var påfallande lik den skånska flaggan. Efter befrielsen 1945 utplånades den norska nazi-flaggan och den är i dag okänd för de flesta. Jag har sett den på en affisch i Hjemmefrontsmuséet i Verdal.




Så kom freden år 1945 och norrmännen kunde åter fritt fira den 17 maj och hissa sin älskade flagga. Inte att undra på att tusen åter tusen norrmän viftar med sina flaggor på nationaldagen!

Källa för 1898: Torbjørn Garberg, Uke-Adressa 12 maj 1984

Läs även om den jamtska kalenderdagen Sjursmäss.

Jænsmässaftan, flaggdag i Jamtland

© Bo Oscarsson
2005.06.07

Till Historiesidan