Ur "Omnejd Krokom Östersund", nummer 5, juni 2000:

Bo och Camilla ser till att jamskan får egen ordbok

Det står ordboksprojektet på en av dörrarna på Länsbibliotekets övervåning.
Här kan man höra ord som syytt och ampen, men man hör inte ord som rodna, blunda eller bör. Här tillverkas nämligen en ordbok på jamska och de tre sista orden finns inte i jamskan. Det vet Bo Oscarsson som under många år arbetet med jamskan. Nu sammanställer det som finns nedtecknat för att göra en jamsk-svensk ordbok.

Under fler år har Bo Oscarsson försökt att få EU intresserad av ordboksprojektet.
­ Jag skickade in första ansökan 1997. Då hade de missuppfattat och trodde att jamskan inte var ett levande språk som användes, säger Bo där han sitter bland pärmar, böcker och datorer på sin kammare.

Vid tredje försöket fick han napp och fick pengar.
­ Det finns en speciell budget för minoritetsspråk som sorterar under utbildning och kultur. Det är ganska ovanligt att man få pengar där, säger Bo.
Bo har arbetat med att kartlägga vad som finn nedteckat om jamskan. Den första ordboken skrevs av student Abraham Burman 1715.
­ Han skrev den redan som 19-åring, säger Bo som letat i olika arkiv för att hitta ordböckerna. Nu sitter han och Camilla Olofsson och lägger in det som finns nedtecknat i en databas som så småning om ska resultera i ordboken.
­ Det är förvånansvärt lite som förändrats sedan Burmans tid, säger Bo. Enbart från 1700-talet finns sex olika ordböcker som skrivts med sirlig stil och det ser ganska svårläst ut. Men än i dag kommer det ut ordböcker över olika sockenmål.
­ Åremålet kom till jul i fjol till exempel, säger Bo.

Varje ord i databasen anges med källa så att det kan härledas i tid och rum. Det finns också angivet hur ordet stavades i orginaldokumenten. En grupp har under 90-talet arbetat med att ta fram en vägledning hur man ska stava när man skriver på jamska.
­ Många tror att man bara kan skriva som det låter, men vi måste får en enhetlig stavning. Inte minst för att underlätta för de som läser, säger Bo.
­ Idag uppfattar många att det är svårt att läsa och jag tror att det dels beror på att man stavar olika.

Stavningen av jamskan har vissa släktdrag med norskan.
­ Det står nära norska, särskilt nynorska, säger Bo. Vissa bokstäver i det svenska alfabetet existerar inte in jamskan. Det är c, x, w, q och z. Däremot har jamskan en bokstav som inte finns i svenska alfabetet æ, som uttalas mellan a och ä. Istället för c använder man dubbelt k i jamskan.
­ Dubbel-k finns i alla nordiska språk utom svenskan, säger Bo.
Ordboken ska vara klar i februari då projektet avslutas. den kommer också att finnas tillgänglig på CD. Men ännu återstår många ord att mata in i Macintoshdatorerna för Bo och Camilla.

­ Projektet ska vara klart i februari, men färdigt blir det aldrig, säger Bo. Förutom alla de gamla ordböckerna tillkommer också nya ord varje gång han har sitt program i Radio Jämtland.
­ Det är en bra fältstudie. Jag har också 50 000 kontrollanter som hör av sig om de tycker att något är fel, säger Bo. Och snabel-a hittar han genast ett uttryck för på jamska: råmp-a.
­ Vi måste visa utvecklingen också, att det är ett modernt språk, säger Camilla.
­ Jamska är inte ett språk enbart för gamla redskap. Det beskriver natur och mänskliga känslor, säger Bo som också har ett ord för mejl.
­ Det var någon i Jamtamot som kom på att vi ska säga mæ-il, säger Bo. Han tycker också att språket borde få mer uppmärksamhet.
­ Språket är den viktigaste kulturbäraren. Det borde bli en egen institution. Vi samlar på föremål, papper och konst här i länet, men det finns inte en avlönad person som sköter språket, säger han.
­ Språket är dessutom en levande fornlämning, säger Camilla.

Sara Swedenmark



Bildtext: /bilden inte tillgänglig/
Språkvårdare. Bo och Camilla sitter i ett rum på biblioteket i Östersund och
sammanställer en ordbok över det jamtska språket. I februari ska boken vara klar.
"Men färdig blir den aldrig",.säger Bo



Tebaker at Orlboks-sin

Tebaker at Jamsk-sin