Ur 1994 års krönika

Aspåsborna 1611-1613

av Bo Oscarsson

Följande uppgifter om aspåsborna är hämtade ur en gammal dansk handling.
Jamtland hade kommit under dansk administration sedan Norge år 1536 blivit en del av Danmark. Vi styrdes därefter av danske kungen. När svenskarna började kriga år 1611, blev vi ockuperade av svenskarna under tre år. Kriget kallas här Baltzarfejden efter den svenske härföraren Baltzar Bäck. Han var en riktig rövare, som på svenske kungens uppdrag brände gårdar och kyrkor, bland annat Undersåkers kyrka, och plundrade och mördade folk här.

Under den svenska ockupationen tvingade också Baltzar Bäck oss att svära trohet till Karl den IX. Eftersom vi var danska undersåtar, var det ett svek mot Danmarks kung. Därför bestämde danske kungen att det skulle bli rättegångar efter freden i Knäred, by för by genom hela Jamtland. På så vis blev så gott som alla jamtar antecknade i rättegångsprotokollen. Danske kungen hade i hemlighet gett order till sina utsända män om att alla jamtar skulle dömas oavsett vad de hade för förklaring. Det var bara de som hade lämnat sin gård och flytt till Norge som kunde frikännas, så därför dömdes nästan alla till dryga böter för sitt "svek" mot danske kungen.

För att förstå värdet av böterna, kan nämnas att gårdarna vid denna tid beskattades efter hur mycket korn man kunde så. Genomsnittsgården i Aspås socken hade 3 tunnor i utsäde. Värdet för tunnan var 1,5 mark och böterna utgick från mängden utsäde. Sålunda bötade de flesta 4,5 marker (4 marker är en daler).

Namnen på aspåsborna har här getts moderniserad stavning, med ett undantag; 'Zeborris' i Näset, som är för mig ett okänt namn. Den som vill se originalstavningen av de andra namnen, kan slå upp förteckningen i boken 'Räfsten med jämtarna', där handlingen finns tryckt.

Böle
I Böle fanns enligt protokollet två gårdar 1611-13. På den ena bodde Håkan Estensson. Han blev dömd för att ha svurit ed till svenska kungen och fick 4,5 marker i böter. Håkan Estensson hade en son, Esten Håkansson, som hade varit knekt under Johan Wexling.
Wexling, även kallad Vessling, var norsk-jämtsk kapten och hade vid midsommar 1611 samlat 2.150 norrmän och jämtar för att försvara Jamtland mot svenskarna. I augusti var Baltzar Bäck med sina svenska soldater i Stavre. När de i antal överlägsna svenskarna avancerade mot Gällö, flydde både norrmän och jamtar till skogs. Därför dömdes de som varit knektar under Wexling till att mista sina gårdar till danska kronan, samt att bli fredlösa. Eftersom Esten i Böle och några till aspåsbor, anges ha varit med Wexling, får man anta att de blev fredlösa och blev tvungna att lämna sina hemgårdar.

På den andra gården i Böle bodde Nils Andersson. Han hade rymt till Norge och blev den ende helt frikända i Aspås socken!

Lien
I Lien fanns tre gårdar. På den första bodde Per Jonsson och hans syster Kerstin Andersdotter. Hon hade en fjärdedel i gården och blev frikänd. Per fick böta 1 daler och 3 skilling.
På den andra gården bodde Erik Persson och på den tredje bodde Olov Nilsson. Erik och Olov dömdes till 2,5 marker och 5 skilling i böter vardera.

Gräfte
I Gräfte fanns också tre gårdar. På den första bodde Erik Persson. Han dömdes till 4,5 marker i böter.
På den andra bodde Per Persson, som hade varit knekt under Johan Wexling. Det var antagligen därför Per blev dömd att böta 4,5 marker.
På den tredje gården bodde Nils Simonsson. Han hade tydligen dubbelt så stor gård eftersom han fick böta 9 marker.

Trången
I Trången var det en gård. På den bodde Olov Svensson. Det står 'Krogen' i boken, vilket måste vara en felläsning, eftersom Trången saknas i förteckningen. (se not) Särskilt som jordeboken 1611 anger Olov Svensson under Trången. Han hade en ogift syster som hette Gunhild. Hon hade en tredjedel i gården. Hon blev frikänd och hennes lott avräknades från Olovs straff, som var 3 marker.

Storgården
I Storgården fanns det enligt protokollet två gårdar. På den ena bodde Erik Einarsson, med sina tre ogifta systrar Ingefrid, Agnes och Marit, samt en bror som nu var i Ryssland.
Svenskarna passade på under ockupationen att tvångsutskriva de unga männen i Jamtland och skicka dem till sina krigsskådeplatser i Ryssland för att dö i deras krig. Om brodern överlevde kriget i Ryssland och någonsin kom hem till Aspås framgår inte. Erik fick 3 marker i böter.

På den andra gården bodde Jon Olsson. Här får vi veta att hans fabror var präst i Nordland i Norge och hette Jon Sjulsson. I det föregående, svenska kriget mot Jamtland 1564-1570, flydde många jamtar till Norge.
Eftersom svenskarna då också ockuperade Tröndelagen blev de tvungna att fly norr om Tröndelagen, till Nordland. Jon från Storgården är sannolikt en av dem som 1564 tvingades fly undan de svenska angriparna.
Prästen Jon ägde en tredjedel i gården, men var inte tillstädes, varför hela gården dömdes till 4,5 marker i böter.

Ren
I Ren fanns det enligt protokollet en gård. På den bodde Erik Andersson. Hans gård var något större än de andras, varför han dömdes till 5 marker och 5 skilling i böter.

Tand
I Tand fanns det då två gårdar. På den ena bodde Sjul Olsson och hans syster Berit Olovsdotter, som var ogift och ägde en femtedel som gick fri. Böterna blev därför 3 marker.
På den andra, som anges vara 'kronans gård', bodde Ragnhild i Tand. Hon fick betala arrende till fogden.Varför gården kallas kronans gård framgår inte, men sannolikt var gården tagen i beslag tidigare. Kanske i samband med föregående, svenska ockupation 1564-70.

Nygården
I Nygården anges att det fanns två gårdar.
På den första bodde Per Jonsson. Han uppgavs ligga sjuk i blodsot och sade att det var barnen som ägde gården och att de var i Norge.
Hela gården ägdes av tre bröder och en syster. En bror var i Norge. Han hade föregående år skjutit ihjäl en grannkvinna och var sinnessjuk. De andra bröderna var Per Nilsson, Gaute Nilsson och systern Lucia Nilsdotter. Böter 1,5 mark 7 skilling.

På den andra gården bodde Olov Olovsson i Övre Nygården. Olov bötade 3 marker. Hans bror Sten Olovsson ägde en del i gården. Sten hade gift in sig i gården Hov på Frösön. Även han hade varit knekt under Wexling (s.173). För sin del i gården i Aspås bötade han 3 marker.
Övre Nygården låg intill nuvarande Liesvägen, medan Nedre Nygården är densamma som hembygdsgården Holgers.

Näset
I Näset fanns tre gårdar. På den första bodde Per Nilsson. Han hade varit knekt under Johan Wexling och var nu arrendator, varför han för sin fattigdom gick fri.

På den andra bodde Marit änka. Hon hade en något större gård och dömdes till 4 marker i böter. Hon försörjde sin gamla, ogifta syster.

På den tredje gården bodde Stor-Olov Olovsson. Den sistnämndes bror var i Trondheim.
Nils Jonsson, som var son till Jon Jönsson, hade en del i gården som gick fri. Därför bötade Stor-Olov Olovsson 2,5 marker och 3 skilling.
Systern 'Zeborris' hade en del i Erik Erikssons gård, som gick fri. Erik var i Nordmöre i Norge.

Olof Nilsson i 'Espennes', hade varit knekt under Johan Wexling. Eftersom han räknas upp bland dem som bodde i Aspås socken, kan man gissa att Espennes avser Aspåsnäset.

Eftersom det är tre aspåsbor som bosatt sig i Norge, kan man räkna med att det i dag finns många norrmän med rötter från Aspås. Och överlevde Erik Einarssons bror krigen i Ryssland och blev kvar där, kanske det finns ättlingar med rötter från Aspås där också.

Bo Oscarsson

not.
I räkenskaperna för 1566 och 1570 finns också Trången med.Gårdsägaren heter då Olov Simonsson

Tillbaka till Aspås