Kyrkor i Jamtland 1775


av Bo Oscarsson
ur Hülphers Jämtland och Herjedalen
De flesta kyrkorna som beskrivs här nedan är rivna.
Bara kyrkorna i Näs, Frösön, Norderön, Marby, Hackås, Åre, Kyrkås och Ragunda är bevarade i dag.
(anteckningar om högmässornas förekomst har uteslutits)

© Bo Oscarsson


Det bör noteras att Hülphers aldrig besökte Jamtland och att samtliga uppgifter han återger nedan är från prästerna i respektive prästgäld/församling, därtill redigerade. (med viss risk för felaktligheter) Den som vill se originaluppgifterna får antingen bege sig till Hülphers arkiv i Västerås, eller läsa de kopior som finns av dessa i Landsarikivet i Östersund.

Kyrkohistoria
(hämtad från not på sidan 175f)


"Om kyrkornes ålder här i Landet äro flere gissningar.
Någre påstå at en del äro bygde wid St. Olofs tid, eller straxt derefter i XI. seculo.
At Alsen öfwer 400 år haft kyrka, wittnar Visitation på Rödön 1346 af Ärke-Biskop Hemming ifrån Upsala, då Sockne-folket i Alsen beswärade sig, at deras Präst Herr Hans, welat upbära en afgift kallad Biskops-stol, när Ärke-Biskopen visiterade i Jämtland, men Sockne-boerne påstod sig böra slippa, efter de köpt en gård, halfwa Berge i Altsne, för 90 mark, hwartil Kyrkan betalt halfparten och Socknen utlagt det öfriga; hwarföre den ock blef befriad från samma skatt, samt den Tionde som då kallas Getesmör mark.

Flere äldre Jämtlands stadgar och Bref utwisa, at redan i 12 och 13 Sæculo, warit Pastores i Lit, Rödön, Brunflo, Hammerdal och flere Socknar.
Der ses ock, huru Landet under Danska Regeringen i äldre tider lydt under Ärke-Biskops stolen, och efter Drottning MARGARETAS påbud, måst utgöra til Upsala Domkyrka 1000 marker Swenske pengar. Anno 1298 skal Ärke-Biskop N. Allonis visiterat hela sit Stift och äfwen denna orten."
/not sid. 176f/


Revsund
s. 23f
"Kyrkan af sten med et fyrkantigt Torn, är belägen på et litet Näs, dess ålder är obekant, men hon säges wara byggd under Dansk Regering. Om första anläggningen äro flere gissningar. Här ses Epitaphium öfwer Kyrkoherden Is. Alstadius som dog 1684, äfwen et Conterfait öfwer Kyrkoherden Knut Pederson ifrån Norrige som dödt 1653."

not: "Kyrkotornet är fordom skadat af wådeld genom en klockars förwållande, som derföre måste taga flyckten."

Sundsjö
s. 31
"Kyrkan af sten med torn af träd, ligger på en udde wid Sundsjön 1 1/8 mil från Räfsunds kyrka. Den säges först blifwit anlagd på Fanby ägor, närmare åt landswägen; men måste sedan flyttas norr om sjön. Förmenes eljest wara en af de äldsta i Landet, och skal i början warit Moder-kyrka. Äger annars inga ålderdoms minnen."

Bräcke
s. 34
"Kyrkan af träd, ligger wid yttersta ändan af Räfsunds Sjön, 2 1/2 mil ifrån samma moderkyrka, .. Ehuru liten församlingen är, finnes dock kyrkan wäl prydd, fast utan någre ålderdoms minnen, mer än en Tafla i Dansk dialect, och Konung Carl XII:s Contrefait."

Bodsjö (Jämtlands enda dokumenterade stavkyrka! )
s. 36
"Kyrkan af träd wid Boddsjön belägen, säges wara upsat af förstnämnde Inbyggare eller Bodda (en Norsk Qwinna), at tjena til et Bönhus, behåller ock ännu en särdeles Res-Byggnad, med stolpar i hörnen och midt på wäggarne, samt består i öfrigt af plankwerke. Den har blifwit i sednare tider tilökt med litet smalt Chor och Sacristiga, samt utantil spånslagen, är ock in uti målad. Dess ålder obekant, men öfwer dörren stå sifror CICCILXIX, som torde betyda 1469, ehuru gammalt Folk göra henne långt äldre. Här finnes et Rökelsekar af mässing."

En ännu mer detaljerad beskrivning får vi av ett protokoll från en besiktning av kyrkan den 19 juli 1756: "Wid noga efterseende, fants denna kyrka, som ifrån uråldriga tider blivit bygd av tunna träplankor, till 11 3/4 alnars längd, 12 5/8 alnars bredd och 7 alnars höjd till väggbands stocken, nu vara till tak och syllar, samt hörnstockar, deruti väggarna fästade äro, så förlorad och förruttnad, att den ej förtjänar så ansenlig kostnad, som till dess förbättrande skulle tarvas i synnerhet som den ej av början är timrad, utan består allenast av plankvärke, varföre den ock redan lutar åt norra sidan."
Plankorna i väggarna är enligt beskrivningen infästade i hörnstockarna, syllarna och väggbandsstocken, exakt som på bevarade norska stavkyrkor. Långväggarnas höjd är ansenlig; 4,2 meter. Märklig ter sig uppgiften att bredden skulle vara större än längden! Cirka 7 x 7,5 meter, men till det får man troligen lägga koret och sakristian. Källa: Bodsjöboken.

Brunflo (Jämtlands enda korskyrka! )
s. 38
"Kyrkan af sten, den enda korsbyggnad i Landet, är til sin första anläggning mycket gammal, af slät kalksten murad, står under utwidgning, och blifwer rätt wacker. 1769 lades dertil grund, men arbetet måste sedan någon tid afstadna för mellan kommen twist. 1774 om sommaren blef ändteligen den nya muren och takresningen upförd, som gifwer förhoppning om et prydligt Guds Hus, när alt är fullbordat, sedan arbetet wardt öfwerlemnat Stifts-Byggmästaren Dan. Hagman, som i Stockholm lärt derpå. Tornet af 50 alnars högd, är särskildt bygdt från kyrkan, med en prydelig mur af kalksten. Inga särdeles minnesmärken finnas här, utom et Epitaphium öfwer en Cavallerie Lieutenant Strideman, och några gamla Wärjor."

Lockne
s. 44
"Kyrkan af sten är uråldrig, med det högsta Torn i Landet, som 1762 af åskslag blef skadat,... Någre påstå at denne framför Brunflo borde wara moderkyrka, såsom midt i Pastoratet belägen, hwarföre äfwen säges, at Pastor fordom här bodt, och at Tingslaget derföre haft namn af Lockne."

Näs
s. 49
'Kyrkan af sten ligger wid sjön Näkten, och är nyligen tilbyggd. Har en wacker Altar-tafla."

Rödön
s. 52
"Kyrkan af sten, med et prydligt Torn, är belägen på en liten högd 1/8 mil ifrån Storsjön, dess ålder är obekant. Hon har åtskillige gånger blifwit utwidgad och har inuti hwalf af träd, såsom de fläste kyrkor i landet. Det första Orgwerk i Jämtland blef hit köpt 1752, och är gjordt af Rådman C. Holm i Upsala."

Näskott
s. 57
'Kyrkan af träd, är nyligen till 1/3 ökad, wäl prydd, och 1753 med et litet Orgwerk försedd."

Aspås
s. 60
Kyrkan af sten, är til sin ålder obekant."

Ås
s. 61
Kyrkans läge på en högd 1 1/4 mil från Storsjön, har förmodligen gifwit denna Ort namn. Byggnaden är af sten, med wanlige prydnader. Altartaflan har blifwit tagen ifrån Rödön."

Sunne
s. 64
"Kyrkan af sten ligger på en Udde wid Storsjön, med klockstapel af sten. Har lidit 2 gånger genom åske-slag, men är sidst reparerad 1768, då större fönster blefwo uphupgne så at den fått mera lju
s. En ny sacristia är tilbygd 1769."

Frösön
s. 73
Kyrkan af sten är mycket gammal, hade et ansenligt Torn, som nedtogs 1768 i anseende til någon tilämnad-utbyggnad. Har wanlig prydnad och en wacker Altar-tafla med årtal 1712. Här förwaras 2:ne Sorge-Fanor af swart siden, på den ena läses i förgylta bokstäfwer: Kongl. Maj:ts til Sverige, Troman och fordom Commendant i Jemptland Hans Standorf, född i Stockholm 1618 och afsomnad i Frösschö Skants d. 10 julii 1655."

Norderön
s. 83
"Kyrkan af sten skal wara bland de äldre i Landet."

Marby
s. 85
"Kyrkan af sten."

Hallen
s. 87
"Kyrkan af sten, belägen, tillika med Socknen, wid den Wik af Storsjön, som kallas Hallens sjön, är mycket förfallen och kommer snart at utwidgas."

Berg
s. 90
"Kyrkan af sten är mycket gammal, belägen wid ändan af Storsjöns södra wik, och har utom wanlige prydnader inga märkwärdigheter."

Klövsjö
s. 96
"Kyrkan af träd har inga ålderdomsminnen, är belägen såsom på en halfö wid Klöfsjön."

Rätan
s. 99
"Kyrkan af träd ligger wid Ljunga Elwen, 2 1/4 mil ifrån Klöfsjö."

Oviken
s. 102
"Kyrkan af sten, 49 alnar i längd och 30 alnar bred är nu bland de större i Landet, belägen på en högd emellan Sandsundet och Myrwiken, hwarifrån utsigt är öfwer hela Pastoratet. Sedan den gamla och trånga kyrkan, genom prosten Salins bedrifwande wart nedrifwen 1768, blef efter bilagde twistigheter om Byggmästare m m den nya kyrkobyggnaden anlagd af en socknebo Per Olson i Dillne, som åtagit sig flere dylika arbeten. Här finnes ock ny Klockstapel med 2 de wackraste klockor i Orten. Kyrkan har wanlig prydnad, men inga särdeles ålderdoms-minnen, mer än Liljeskölds wapnet."

Myssjö
s. 108
"Kyrkan af sten nog trång, ligger på näset 1 mil från Owiken, .. Har ny Klockstapel, .."

Hackås
s. 111
"Kyrkan af sten, som war trång och mörk med Torn, samt en af de äldsta i Landet, blef så bristfällig, at den nyligen måste utwidgas på westra sidan genom Per Olsson i Dillne, och är nu ibland Landets prydlige kyrkor. Redan 1750 bygdes här en ny Klockstapel, hwarefter det gamla Kyrkotornet började at nedtagas, men föll af sig sjelf, dock utan at någon derwid blef skadad. Denna kyrka hade förut öfwer allt Bibliska målningar inuti med årtal 1601. Här förwaras ännu rökelsekar af Metall, äfwen Riddaren Skonks Wapen, Wärja, och ovanligt stora Sporrar, samt en Slida af järn eller fodral åt et forntidens gewär kalladt Punart. Twänne Grafstenar, samma Familie tilhörige, hwarpå ståt dess Wapen, (et Lår) blefwo sönderslagne wid Tornets nedfallande."

Undersåker
s. 114
"Kyrkan af sten, med trähwalf, är en af de mindre i Landet. Altartaflan anses såsom et Epitaphium efter öfwerste-Lieut. Pehr Sabel, som är begrawen i Owiken. Här finnes ock et Rökelsekar af malm. Den första klockan guten i Holland om et skeppund, har kostat 116 R:daler och hitkom på 1640-talet. Kyrkans ålder är obekant, af gamla Rå-skilnads bref finnes, at byggnaden först blifwit börjad på Slagsåmon, men sedan flyttad 1/8 mil längre i öster, til nuwarande ställe."

not n) Ehuru denne Ort nu hedras för kärlek emot sine Själasörjare, må dock nämnas, huru litet wälkommen kyrkoherden Ol. Svanholm här blef 1720. I Undersåker gömdes kyrkonyckeln, då han måste hålla sin första predikan under bar himmel.
I Åre öpnades kyrkan, men der kommo allenast 5 åhörare; de andre låto klockaren hålla bön för sig i Socknestugan. Saken geck dock så wida, att alla brottslige efter Hofrättens dom måste plickta hwardera 10 daler silfwermynt."

Mörsil
s. 124
"Kyrkan af sten, 1 1/2 mil från Undersåker belägen, har inga märkwärdigheter. Förmenes förut legat 3/4 mil härifrån wid Stomms-kälen, hwarest ännu finnas lemningar af Kyrkobyggnad, äfwen som der i negden förekomma flere ödesbölen til bewis at socknen der fordom warit bebodd, och at flyttning sedan skett närmare til watu-dragen."

Åre
s. 128
"Kyrkan af sten ligger 2 mil west-nordw. från Undersåker, är mycket gammal, och blef utwidgad 1736 till 15 alnar i längd."

Kall
s. 149
"Kyrkan af sten, 2 1/4 mil ifrån Undersåker, är mycket åldrig, men blev 1756 tilökad med Chor-byggnad. Den har inga särdeles minnesmärken."

Offerdal
s. 157
"Kyrkan af sten är bland de äldre, war förut allenast 20 alnar i längd, med tillökning af 7 alnars Chor i fyrkant, men nedrefs och nybyggdes 1767, af den förr nämnde Per Olsson i Dillne inom 2 månader, til 43 alnars längd och 22 1/2 alns bredd inuti, och inwigdes den 17 juli 1768. Här et Orgwerk med 8 stämmor, förfärdigadt af Rådman Carl Holm i Upsala, hwilket profess. och Prosten Olof Burman til målning och Bildthuggerie bekostat. Det har af Orgbyggaren Qwarnström blifwit förbättradt 1768. Här ses Prostarne Zach. Plantins och Abrah. Lars. Burmans Epitaphier, tillika med den sednares, dess Frus, och pastor Olof Bart. Angdalini Contrefaits. Den älste Kyrkboken är sedan 1636."

Mattmar
s. 170
"Kyrkans ålder är owiss, men säges wara öfwer 300 år. Här, som på andra ställen, omtalas en gammal tradition, at Mellansjö-boer i Alsen förut hade gjordt försök, at bygga kyrka 1/2 mil längre i norr wid Åslögden, men at sådant icke lyckats. Kyrkan som förut war 19 alnar lång och 1766 blef 12 alnar tilökad, är nu en wacker Stenbyggnad af 31 alnars längd och 15 alnars bredd, med ny sacristiga. Har inga Antiquiteter."

Alsen
s. 176
"Kyrkan af sten uråldrig, blef 1757 på 42 dagar utwidgad i längden til dubbelt mot förr, och är nu 45 alnar lång, men allenast 14 alnar bred: detta war ock den första kyrkebyggnad, som Per Olson ifrån Dillne och Owiken hade fullbordat. Hon är inwigd 1758 och kallad LOVISA ULRICA. Wid samma nybyggnad, sågs teckn dertil, at kyrkan fordom brunnit, hwilket efter gammal sägen händt en Julotta, då en Qwinna som förlorat en sten ur sitt radband i kyrkan, wid dess efterletande spilt eld ibland halmen och åstadkommit sådan brand. På gången är öfwerst-lieutenants Lodes liksten."

not;
"Om Kyrkornas ålder här i Landet äro flere gissningar. Någre påstå at en del äro bygde wid St. Olofs tid, eller straxt derefter i XI Seculo. At Alsen öfwer 400 år haft kyrka, wittnar Visitation på Rödön 1346 af Ärkebiskop Hemming ifrån Upsala, då sockne-folket i Alsen beswärade sig, at deras Präst Herr Hans, welat uppbära en afgift kallad Biskops-stol..."

Lit
s. 182
Kyrkan af sten med Torn, är mycket gammal, men i sednare tider förbättrad. Har inga Ålderdomsminnen."

Häggenås
s. 189
Kyrkan af sten ligger 1 1/4 mil norr ifrån Lit. Här träffas inga Antikviteter."

Kyrkås
s. 190
Kyrkan ligger en mil ifrån Lit, är i nu warande pastors tid mycket förbättrad; Lemningar af et gammalt Capell finnes 1/8 mil i öster härifrån."

Hammerdal
s. 192
Kyrkan af sten, är belägen på et näs wid Hammerdals sjön. Dess ålder är obekant, men förmenes wara bland de äldsta i Orten, hälst en Agmunder nämnes redan 1282 såsom Profaster i Hambradal på en laga delning i Brunflo. Den har brunnit 1588, och blifwit åter upbygd 1590, skal sedan wara tilökt 1729, men är nu för trång, så at widare utbyggnad blir nödig, och är början redan dertil gjord med någon stens framskaffande. Stora Klockan blef hit köpt ifrån Trundhem 1645. Genom eldswåda äro kyrkans gamla handlingar förlorade."

Ström
s. 198
Kyrkan af sten ligger wid den så kallade södra Watudalen, 3 5/8 mil i norr ifrån Hammerdals kyrka, och 2 1/2 mil ifrån Ångermanlandsskilnaden. Förmenes wara ibland de äldre i Landet, äger dock inga ålderdomsminnen. Ny Klockstapel blef upbygd 1773."

  Ragunda
s. 204
Kyrkan af sten, mycket åldrig och mörk, ligger jämte Elfwen, såsom och de fläste kyrkor i Landet äro wid Watn belägne. Redan i et fastebref, nemnes Capellet i Ragunda skoge. Här träffas ännu någre ålderdomsminnen, såsom: et Rökelsekar, flere gamla Bilder och en Dansk Bibel af år 1549. Et takladt Skepp hänger äfwen i denna kyrka, som annars sällan ses utom i Sjöstäder. Här finnes ock et af kyrkoherd. Wargentin 1754 föräradt Orgwerk, som kostat 2000 dal. med 6 stämmor. På norra wäggen, är en tafla, som wisar konung Carl XII til häst samt slaget wid Narwa. Äfwen förwaras der kyrkoh. Wargentins och dess Frus Contrefait."

not l) Redan 1346 i et fastebref, nemnes Capellet i Ragunda skoge. Jemför bihang til St. Olofs Saga pag. 157. /jämför Stugun!/

/Anm. Kyrkan låg vid nedskrivandet av dessa anteckningar vid älven, men drygt 20 år senare ändrades det. Ragundasjön tömdes genom den av Vild-Hussen åsamkade naturkatastrofen 1796, så kyrkan ligger sedan dess långt ifrån vattnet. /BO

Fors
s. 212
Kyrkan af sten ligger 2 mil sydost ifrån moderkyrkan wid Ragunda Elfwen, är mycket förfallen och trång, säges wara bygd omkring 1480, af en i orten ryktbar Munk Joseph, som besörgt flere kyrkobygnader i Medelpad, och warit Pastor i Indal. Et litet Positive, har nyligen blifwit hitsänt af Rådman Forstedt i Sundswall. Här ses Pastor Hans Nicol Contrefait, et Rökelsekar, och en af de äldsta Danske Psalmböcker. Altartaflan består af gamla bilder."

Hällesjö
s. 216
Kyrkan af sten ligger 2 1/2 mil i sudwest ifrån Ragunda, men 15 mil ifrån Frösön, och påstås wara bland de äldste i Landet. En bonde i Fastgård der nu är Lundsby, säges först anlagt denne byggnad; här finnes en Lübsk klocka om et skeppunds wigt, som för sit behageliga ljud, efter Allmogens tanka, skal wara halfblandad med silwer, och förmenes fordom blifwit skänkt af en Socknebo Jon i Wåge, der nu är ödesböle, men säges warit det första hemman i Socknen. Här förwaras ock et Rökelsekar."

Håsjö
s. 218
Kyrkan af träd, ligger 1 1/4 mil i wester från Ragunda, men 13 1/2 mil ifrån Frösön, dess första anläggning är obekant, men den nu warande, blef upbygd 1684 af Bonden Olof Erson ifrån Ragunda, i stället för en så kallad Rit-Kyrka. Här finnes ock et Rökelsekar af mässing, någre gamla Träbilder, et stort förgylt Crusifix, samt en Dansk Altarbok med årtal 1600 och påskrift: 'tilkommer Hoosö Kirka'.

Stugun
s. 221
Kyrkan af träd, belägen jemte Lits eller Ragunda Elfwen, är å nyo upbygd 1671, och har någre gamla Träbilder, såsom Monumenter." /jämför Ragunda, not!/

© Bo Oscarsson
2001
uppdatering 13.02.2006

Till Jamtlands historia

Vänligen meddela ev. korrekturfel! E-post till mig