N Ambros å n Pål

av Berta Magnusson
(originalets titel ´Fischinga´)


n Ambros: De va konstrut att itt de naapp

n Pål: Du ha för klein n mærs på krokja denn

n Ambros: Hææ - je ha ju såmmu mærsn som du, å du ha ju fått deg når åbbåra

n Pål: Joo, mæn i går drog je opp n aure som vog tvo kilo

n Ambros: Å du Stor Pål ljug så du tror deg sjalv

n Pål: Dra opp nu Ambros, flöyte dett dauk

n Ambros: (drar opp) Hen var e fell ittnå, du ljug som vanla

n Pål: Du drog opp för fort, du kan itt ångel du!

n Ambros: Nähä - je kan ittnå je - de e bære n Stor Pål som kan å veit ahllt.

n Pål: Siddu, nu nappe´ne igjann!

n Ambros: N henn gången lur du meg itt

n Pål: Ske mæ kast ut näta i kväll?

n Ambros: Jaa, å då lägg mæ dom borta holmen

n Pål: Nää, mæ ske lägg dom inni Lihll-vikjen

n Ambros: Jaha - du ske bestäm förstås

n Pål: Jaa, de e ju je som veit hårst auren går

n Ambros: Jaa, dom lä fell stå å väänt på deg Pål, men miin fiskja står borta holma, så dæ så

n Pål: Inni vikjen lägg mæ dom - mæ råkes klokka åått nema nåstran.

n Ambros: Siddu Pål, de naapp

n Pål: Hææ - du bære narres. (n Ambros skraatt)

n Ambros: Skraatt bäst som skraatt sist

- SHLUT -


ORDFÖRKLARINGAR: mærs - mask, åbbåra - abborrar, aure - öring , flöyte - flötet, dauk - dök, ångel - meta, nåstran - båthuset, siddu - ser du

Dativformer i texten: krokja, holma, vikjen, nåstran

Förklara varför orden står i dativ!

© Bo Oscarsson

Tebaker te Jamsk-kursn