Publicerad i Aspås sockenkrönika 1992
Socknens historia

Aspås socken 1818

Inledning
I denna beskrivning av Aspås socken år 1818 [1] , nedtecknad på initiativ av Jämtlands läns Hushållningssällskap, får vi några intressanta upplysningar. Bland annat får vi här reda på exakt när byn Lundsjön blev befolkad. Det var år 1604, det vill säga 30 år tidigare än vad minnesstenen i Lundsjön anger! Se även vår krönika år 1984 sid.48-49.

Vidare får vi reda på när Österlångan, eller Slättänge som gamla aspåsbor säger, fick sin första bosättning. Det var år 1816 då två familjer slog sig ned där. Som bekant är Österlångan en ödeby idag, belägen väster om Lundsjön.

Hampa odlades på hela åkrar får vi veta, medan linodling är en nymodighet vid denna tid. Hampa, denna gamla jämtländska kulturväxt, är i dag förbjuden att odla. Den ger en drog som kallas hasch. Något som gamla tiders jamtar förmodligen inte visste. Även potatisen är på frammarsch år 1818, medan den urgamla odlingen av kålrötter samtidigt går tillbaka. Se även krönikan 1990 sid. 35-37.
Slutligen ger denna beskrivning några upplysningar om 'Tomset', här stavad 'Tomsätt', beläget i östra Nygården intill gamla Näset-vägen. Tomset är en gåta i aspåsbygden, vars historia vi vet mycket lite om. Därför är alla upplysningar så värdefulla. Det vi tidigare vet finns nämnt i krönikorna från 1982 sid.9 och 1985 sid.12.

Bo Oscarsson



ASPÅS SOCKEN 1818
Sockenbeskrivningar från Jämtland och Härjedalen utgivna på Wisénska 1941
(i utdrag)

Aspås socken utvisar sitt namn med några aspar i dess kyrkogård, som dock nu, missvårdade börjat förtvina. Den är likt Ås, Frösön och Oviken belägen på en högd, som liknar lägre fjäll, vilka kallas ruar.
Den består av fyra gamla byalag, varav Kyrkoslätten, med gårdarnas åtskilliga namn, utgör 28 rökar, Näset mot Lägdom österut en halv mil emot Lit 8 rökar, Böle en halv mil väster mot Näskott och Offerdal 4 och Lundsjön, 2 mil i norr mot Fölinge, har 7 åboer. Den sistnämde, som egentligen heter Lönnsjön, av en nära dock lönnligt belägen sjö vilken icke synes till byn, begynte av ödemark upptagas år 1604 och hade redan år 1611 sex hemmansrökar av vilka blott en i senare åren blivit kluven.
I söder från Kyrkslätten räcker socknens ägor blott 1/8 mil till rålinjen mot Hissmon i Rödön. Ifrån denna linje till Trättkärnan mot Fölinge kan socknens längd, med skatteskogar och avradsland, beräknas till 3 mil och bredden ifrån Litsnäset till Nordannäldens ägor i Näskott beräknas till cirka 15/8 mil.

Endast i Böle är storskifte med delning fullbordad, annorstädes nu under förrättning, men i Lundsjön ännu ej begynt. På Landvågs avradsland, som förut varit utnyttjat av Litsboer 11/4 mil norr om Aspås kyrka, äro 2 nybyggare som här i socknen bruka salighetsmedlen, men måste vid häradsting, och stämmor infinna sig i Lit, dit de räkna 3 mil, dock ingen väg utan bara öknar.
På Österlångans avradsland har också ett hjonelag för två år sedan [år 1816] slagit sig ned, väster om Lundsjö kyrkväg, och Landvågs öster om den samma, cirka en halv mil från varandra.
Folkmängden i Aspås socken har på 46 år [åren 1772 - 1818] ökats med 134 personer, men i Ås blott med 88 personer på samma tid. Aspås socken föder 453 personer på 121/2 mantal och 47 rökar (medan Ås, på 24 mantal 71 rökar endast föder 527 personer)
Berg finnas inga, inom socknen, förutom kring kyrkan, dels i dagen, dels också med en grund betäckning av mull och grus. De består av kalkstenshällor, spridda och varvtals merendels av ett kvarter tjocklek och somliga tjockare, till mursten mycket tjänlig. Men göra dock besvär för Gräfte och Storgårdens jordbrukare.
Mossar floar och myrland utgör nästan två tredjedelar av socknens utmark. .............

Myrjärnstillverkningen, som ifrån ålder har varit över hela landet idkad; men vid början av 1700-talet i detta pastorat upphört, har åter år 1817 blivit försökt av bonden Jon Hemmingsson i Lien och kyrkvärden Jonas Jonsson på en myr vid Långan 3/4 mil norrut ifrån Aspåsgränden. Den senares fader gjorde i sin tid med slik hantering ett misslyckat försök, desto bättre lyckades honom jordpäronplanteringen [potatisen]. Han var den förste bonde i Jämtland som därmed gjorde allvar och fick årligen redan för 50 år sedan [år 1768] 9 á 10 tunnor. Brukade en tid röda, men bekom 1773 gula potäter till frö. Han son kyrkvärden Jonas Jonsson, får nu allmänt vart år 20 tunnor eller mera.
Han sår och lin, vilket här i pastoratet icke blivit så vanligt.

...........

Blekjord finns endast på några få ställen i Aspås, såsom vid byn Näset, på det så kallade Edet eller landsträckan emellan åarna Långan och Nävran, samt i Tomsätt, ett torp på skogen mitt emellan kyrkan och Näset, som salpetersjuderi-verkmästaren Wilhardt fått till boställe.

Aspåsborna har varit de första av landets invånare, som androm till uppmuntran och efterföljd, visat berömlig flit med salpetersjudning. I år har även sådan tillverkning skett i Lundsjö by.

Täng den 22 december 1818
Efter anmodan af kyrkowärden i Aspås, Jonas Jonsson i Liden.
Abraham Agerberg
komminister


Not.
Salpetersjuderi-pannan från Lundsjön finns numera på Jamtli.

Källa:
[1] Sockenbeskrivningar från Jämtland och Härjedalen 1818 - 1821, utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap, band VII, 1941, sid 223 -225.
(Boken finns att låna på bibliotek)
Senast uppdaterad 2000.01.03

Tillbaka till Aspås