De va straks ett juln, så skull je oppi Skärvångsfjälla å håågg tömre. Å når je komme i Skärvångja, så fekk je tag i n kamrat som va nögd te å væ i lamæ meg å håågg, om je ville heile vintren till å mæ.
Nu tänkt mæ de va bäst atte mæ gjekk oppi fjälla å såg på skogjen, innan mæ ruste oss oppi köja. Sæn mæ ha gått i nii daga, så vårt´e så mæ beslute oss för te ta å försök, fast de va ohjälpela så grop [1] n skog.
Dæ kan nå förstå hårre grop han va, då mæ va tvungen te å kjöp oss e såg som va sjöttan ææln [2] lång. Å når mæ ha hylle på når daga, så ske dæ få höör atte mæ skull håll på ungefer i fyyr daga å såg ne n dænna. Men si dæ, ske je sääj, gjekk´e fortar än vanla dæ. På tvo tiim så låg´a på bakka. Då säj je at a Anners, han heite så kamratn menn; "Kanskje je ske dra te å kryp in i grana, så få mæ si hårre långt hu e inhål [3] ".
Ja, je kraup å je kraup, te shlut vårt je så hongro atte je gatt sätte me å æta opp ´n kolbull, som je haadd ini bærmen. Å sæn je ha ete, så må je nå te å försök e stykkje te. "Hallå, nu ha je nådd hålan, nej änna på hålan. Hågg ti´a hen omkring nånstans, så få mæ fell hit å försök å begynn å kapa´na i måra", sa je.
Når je komme ut tu hålan var´e kolstupanes mårtt, sæ je såg jæranog n spann i veran.
Kamratn tæla om atte han ha fårdd mæ n halv n fjålingsväg [4] bortett mæ gran-nautan henn, å haurt på hårre je husstre å knoge, innan je kunn vræk u me atte han skull gjæra e mæærs ti´n, mitt för storsteina sö mæ Fjällbuom.
O A Ågren
Ett varmt tack till Nils-Erik Eriksson, som letat fram den här berättelsen. Den visar att O A Ågren skrivit mer än visan ´Man je va e litta taus´ och berättelsen 'Nyss före jul'. Vi kan tack vare det räkna in O A Ågren bland jamtmålsförfattarna., även om han aldrig gav ut någon egen bok på jamska.
Bo Oscarsson
not.
[1] grop = grov
[2] 17 alnar = ca 10 meter
[3] inhål = ihålig
[4] halv fjärdingsväg = 1,336 km
© Bo Oscarsson
Andra exempel på O A Ågren som jamtmålsförfattare:
Nyss före jul 1887
Mæn je va e litta taus 1890