Tea Mårtensson
född i Östra Nygården den 16 juli 1892 och levde till 1978

Tea Mårtensson började sin karriär i restaurangbranschen och var bl a kallskänka på Gotland sommaren 1912. På väg därifrån stannade hon till i Stockholm för att gå på Olympiaden. Hon hade ett sportintresse som räckte livet ut. Efter hemkomsten träffade hon handlarsonen Erik Julius Mårtensson och de gifte sig. Hon läste därefter handelslära och tog tillsammans med maken över Mårtenssons Diversehandel i Aspås, som de drev till Krügerkraschen. Rörelsen ombildades till kafé och bageri. I början av 1940-talet arrenderade Tea ut rörelsen till Olle och Olga Lindgren. Samtidigt köpte hon en hyresfastighet fastighet på Litsvägen i Östersund och flyttade in till staden som änka. Där blev hon egen företagare och drev först Dalakafeet på Prästgatan, sedan Kafé Drott och Badhuskonditoriet med flera. I samband med pensioneringen började hon hyra ut rum med helpension i sin fastighet åt studerande från landet som gick gymnasiet. Många är de studerande från länets bygder som fått hennes kärleksfulla men stränga omvårdnad. Uthyrningen drev hon ända fram till sin död 86 år gammal.

En särskild insats som hon gjorde och som bör bevaras åt eftervärlden är hennes insats att rädda en kulturbyggnad i Aspås från förgängelsen. Den ovan nämnde Olle Lindgren frågade vid ett tillfälle om Tea var intresserad av att köpa ett gammalt timmerhus till ved. Ja, svarade hon snabbt, för hon visste precis vilket hus det var. Men samtidigt visste hon att hon inte hade några pengar, men hade läst i tidningen att köpman Sven Persson hade donerat medel till Jamtli. Väl hemkommen till Östersund ringde hon genast till landsantikvarie Björkqvist på länsmuséet och berättade om det gamla huset i Aspås. Det tog fart och huset köptes in och flyttades till Jamtli. I stället för att bli upphuggen till ved, blev den gamla kulturbyggnaden till 'Aspåsstugan' på friluftsmuséet Jamtli. Den står där som flygelbyggnad vid Näsgården.
Tea fick aldrig någon ära för det, för hon stod inte för pengarna, men utan hennes initiativ hade Aspåsstugan varit uppeldad idag.

Bo Oscarsson

Tillbaka

Minnesruna i ÖP 1978