Denna insändare är en av de första, kända som publicerats på jamska. Den handlar om jamtarnas käraste sysselsättning, Norge-resorna. Det fingerade namnet 'Färlman' syftar på det som idag kallas 'forbonde', dvs en handelsresande bonde.
Språket ser ut att vara centraljamska, möjligen västjamska - att döma av dialekten.
Det är något av en sensation att upptäcka att jamskan redan för 150 år sedan användes som språk i en officiell tidning! Språket är fullt begripligt för den som idag kan jamska.

Ett par begrepp är oklara; 'laus shlä-draga' och 'skabanna'. Kanske någon bland läsarna kan hjälpa till?
(Den här insändaren fann undertecknad den 11 november 2002)

© Bo Oscarsson


Insändare i Jemtlands nya Tidning nr 50 onsdagen den 10 december 1856.
Texten nystavad. Texten med originalstavning längst ned på sidan.



Menn goe vän Ola Färlman!

Mång flitu hälsning frå oss, att mæ lev å ha hälsa.
Som du plö væ shlug stånomat, når de gäll på, ha je tänkt gå te råss mæ deg, för de sir så konstrut ut, om e lita sak, för je ha märkela ärne meg te Nåri som alle först. Je förstår int så noga, håriless de kan ha seg, men dom låt att Båggan ha kungjortt plekkta på Jamtan som kom færanes, om dom bruuk skaklan för shlä-donom sin, hell som Båggan lär kåll e, "laus shlädraga", som når pyny meiom framma te. Hen mæ oss oppi lannan er'e jarnstängje, som mæ kååll för shlädraga, men si Båggan e likvis om dæ dom, för dom mått int just væta nå meir än dom behöv dom hell, men te sæti ut plekkta på de som e orimela, de daug dom te, som de höres.

Hårrveit hårri de kan ta mæ di dannan, men för menn deil skull je jussom tviil på, at Båggan e rätt te siti heeim å dööm, att mæ int ske få nyty tåkken skakeldon, som mæ ha hadd heimanett, för int ha Överheita i Nåri vy ut å skjusse vårssen silla hell fischen ti bakkom, å försökt hårri de gjær, når tong lass rek in på bakfåttran at hästom, för om dom haadd nå grein på seg, så såt dom int å vo lei å dentlaus i onöduheit; å skull je råk ut för nån Båågg, som int vill läss hör meg, så ha je tänkt syn a hårre skabanna sir ut; å då vål'n visst oppi unnrom, s'att hæn glöm a bå plekkta å alltihop, för de vill int mykjy væ te å näärr n Båågg, hell vå mein du Ola? - Je kjöör som je ha, vettje, men de vo artut væta hårre du gjær. - Du kan full gi meg nårr gonätter te baker mæ a Jonke i måra kväll.

Jon Skuvar

-------------------------
Orl-list:

Orl-list:
plö - plägar, brukar
stånomat - stundtals
Nåri - Noreg, Norge
Båggan - norrmännen
plekkta - böter
"laus shlädraga" - lösa släd-drag (?)
pyny meiom - under medarna
nyty - nyttja, använda
vårssen - varken
rek - driva mot
läss hör - gör som jag säger
skabanna - ?
gonätter - underrättelser

© Bo Oscarsson

orig.stavning: ur Jemtlands nya Tidning, nr 50 onsdagen den 10 december 1856

Min goa wän Ola Fälman!
Mång flitu hälsning frå oss, att mä lef å ha hälsa.
Som du plä wä slug stånomat, når de gäll på, ha je tänkt gå te råss mä de, för de sir så konstrut ut, om e lita sak, för je ha märkelä ärne med te Nåri som all först. Je förstår int så noga, håriless de kan ha se, män dåm låt at Båggan ha kungjort pläckta på Jamtän som kom färänes, om dom bruuk skaklän för slädonom sin, häll som Båggan lär kålle, "läus slädraga", som når pyny mäjom frammate. Här mä oss opi lännän äre jernstängje, som mä kååll för slädraga, män si Båggan ä likwis om dä dåm, för dåm mått int just wätä nå mäir än dåm behöf dåm häll, män te säti ut pläckta på de som ä orimela, de däug dåm te, som de höres.

Hårwäjt håri de kan ta mä di dänän, män för män deil skull je jussom twiil på, at Båggan ä rätt te siti hääim å dööm, at mä int ske få nyty tåcken skakeldon, som mä ha hadd häimanätt, för int ha Öfwerhäjta i Nåri wy ut å skjusse wårssen silla häll fischen ti backom, å försökt håri de gjär, når tong lass rek in på bakfåttran at hästom, för åm dåm haadd nå gräjn på se, så såt dåm int å wo läj å dentläus i onöduhäjt; å skull je råk ut för nån Båågg, som int will läss hör me, så ha je tänkt syna håre skabänna sir ut; å då wåln wisst opi undrom, s'ätt hän glööm a bå pläckta å alltihop, för de will in mykjy wä te å näärr en Båågg, häll wå mäjn du Ola? - Je kjöör som je hafwet je, män de wo artut wätä håre du gjär. - Du kan full gi me når gonäter te baker mä ä Jonke i måra qwäll.

Jon Skuwar.


© Bo Oscarsson
2004

Te ænner insändarn 1856

Te föörst insändarn 1857

Te ænner insändarn 1857

Te insändarn 1858

Teinsändarn 1868

Tebaker at startsin för insändarom

Tebaker te Jamsk-kursn

Tebaker at jamsk-sin

27.10.2004